Sömnapné är en sjukdom som över 600 000 svenskar lider av. Flera av dessa har lindriga symptom och behöver inte behandlas professionellt men man räknar med att drygt 400 000 behöver hjälp med sin apné. Det är fler än det bor i Malmö med omnejd. Riksförbundet HjärtLung har tagit fram ett Quiz som kan visa om du har sömnapné eller inte. Testa dig själv på deras hemsida
Sömnapné är förenklat andningsuppehåll i sömnen. Det blir syrebrist i hjärnan som kan leda till flera farliga symptom och biverkningar. Vid upprepade andningsuppehåll sjunker syresättningen i blodet vilket kan orsaka hjärt- kärlproblem. En av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt är just dålig syresättning i blodet.
De flesta sömnapnoiker snarkar, men långtifrån inte alla. Oftast är det närstående som sover i närheten som först märker av sömnapnén.
Vill du ha hjälp med din behandling av sömnapné ska du i första hand vända dig till din vårdcentral som ordnar en remiss till ett sömnlaboratorium. Du kan även kontakta en sömnklinik.
Behandlar du din sömnapné får du ett bättre och längre liv. Du minskar risker och följdverkningar av en rad andra sjukdomar och blir säkrare i trafiken. Studier visar att om man kommer i behandling i god tid så kan det förlänga livet med 8–10 år.
Fler sjukdomar behandlas samtidigt
En obehandlad sömnapné ökar risken att insjukna i vissa sjukdomar såsom typ II diabetes och högt blodtryck. Personer med typ II diabetes och övervikt har en avsevärt ökad risk att också insjukna i sömnapné. Hos diabetiker förekommer både lindrig och svår sömnapné. Behandlingsbalansen för dessa sjukdomar går hand i hand: När sömnapnén blir bättre, förbättras också effekten av insulinbehandlingen. En annan betydande parallellsjukdom är högt blodtryck som ca hälften av sömnapnotiker lider av. Det kan vara svårt att behandla högt blodtryck om inte också sömnapnén behandlas.
Två typer av sömnapné
Det finns två olika typer av sömnapné, obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS) och central sömnapnésyndrom. Det som skiljer är de bakomliggande orsakerna. Symtom och behandling är dock liknande. Snarkning, och då gärna kraftiga snarkningar, är något som ofta likställs med sömnapné. Snarkning är ett vanligt förekommande symtom till sjukdomen, men det är inte alla sömnapnoiker som snarkar.
Sömnapné (Obstruktiv sömnapné syndrom, OSAS)
Precis som kroppen i övrigt, slappnar musklerna i de övre luftvägarna (näsa, mun, svalg och struphuvud) av när man sover. Om de slappnar av för mycket kan det bli trångt i luftvägarna. Detta gör att många börjar snarka. Ibland blir det även svårt att andas.
Om luftvägarna blockeras helt uppstår ett tillfälligt andningsuppehåll. En så kallad apné. Andningsuppehållen kan vara från 10 sekunder upp till 1 minut.
Obstruktiv sömnapné är den vanligaste formen av sömnapné och innebär att man drabbas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. I vissa fall återkommer uppehållen flera hundra gånger varje natt. Under andningsuppehållet sjunker syrehalten i blodet. Hjärnan reagerar då med en väckningsreaktion som gör att man börjar andas igen. Reaktionen sker helt automatiskt. Den som drabbats minns oftast ingenting av sömnavbrotten när han eller hon vaknar på morgonen.
Central sömnapné
Vid central sömnapné uppstår andningsuppehållen inte till följd av att luftvägarna blockeras, utan av att signalerna mellan hjärnans andningscentrum och de muskler som styr andningen inte fungerar som de ska. Central sömnapné ses oftast hos äldre människor, vid hjärtsvikt eller efter en stroke till följd av skador i hjärnan eller nervbanorna. Här är det extra viktigt att uppmärksamma symptomen dagtrötthet och koncentrationssvårigheter. En närstående är ofta den som upptäcker detta först. Kontroll på sömnlabbet är nödvändigt!
Fler gedigna och lättlästa fakta
Riksförbundet HjärtLung har tillsammans med oss producerat en matnyttig broschyr om sömnapné.
Du kan läsa den i pdf-format här
Apné Sveriges ordförande Gert Grundström har varit faktagranskare för sidorna: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Lättlästa sidor fulla med förklarande fakta och faktarutor.
Läs mer: Övertrycksandning (PAP) vid sömnapné hos vuxna