1177 frågade oss om vi hade någon medlem som inte hade börjat sin behandling ännu. De ville intervjua en person om vilka funderingar och frågor man har innan man kommer igång med sin behandling. Och det hade vi! Bodil Bergh svarade på ett mejlutskick och ställde upp på en intervju. Det visade sig att hon även var skribent och kommer nu löpande att delge oss sina tankar och funderingar om sin behandling. Och även i övrigt reflektera över sjukdomen sömnapné och dess olika behandlingar.
Varsågod. Här kommer hennes första reseskildring.
Bodils CPAP-resa
Tre månader efter att ha fått en diagnos för mina långvariga sömnbesvär var dagen D inne. Den här snötäckta novemberdagen 2025 skulle jag äntligen få prova ut min efterlängtade CPAP.
Apparaten stod och väntade på skrivbordet i mottagningsrummet och snart åkte de övriga tillbehören fram. En lång slang i spiralmönster. Vattenbehållaren som drogs ut och fylldes med kallt kranvatten upp till MAX-linjen innan den sköts på plats igen. Filtret i en liten lucka som ska bytas ut varje halvår. Elkabeln som kopplades in i apparaten och vägguttaget. Nu var det dags att prova ut en lämplig mask.
Fobiska tankar
Först fick jag testa en variant som täckte hela näspartiet och väckte lite oro om framtida skavsår. Dessutom gav den en känsla av instängdhet som den manlige instruktören kallade för ”fobi”. Tanken på att använda en helmask kändes om möjligt ännu mer avskräckande än innan.
Men nästa steg var en näsmask av silikon som var betydligt trevligare. Den kändes efter omständigheterna faktiskt ganska okej. Dessutom fäster slangen uppe på hjässan och är därmed inte så mycket i vägen – i synnerhet inte om man hänger upp den i en krok på väggen. Med ens väcktes en gnutta hopp igen. Bara att hålla tummarna för att jag inte andas genom munnen (det vet jag inte än) så att en helmask blir nödvändig. Fast då kan man visst testa att tejpa över munnen och hoppas att det löser problemet …
Den fick det bli. Som plan B fick jag dessutom prova ut ytterligare en mask om den första inte skulle visa sig funka vid praktisk användning.
Allting packades ner i något som liknade en laptopväska av tjockare modell. Efter det timslånga besöket var det dags att ta sig hemåt på buss och tåg med den ganska tunga väskan i handen. Efter att ha sovit ovanligt dåligt den senaste veckan var det oklart hur mycket som hade fastnat och hur mycket jag skulle komma ihåg av alla instruktioner och goda råd. Känslorna var blandade, minst sagt. Såg inte alls fram emot den kommande behandlingen men vad är alternativet?
Är min CPAP trasig?
Några timmar senare skulle jag testa apparaten hemma men den gick inte att få igång. Efter att skärmen hade tänts så slocknade den igen efter bara någon sekund, och startknappen var också ”död”. Det enda som hjälpte var att dra ut kontakten och sätta in den igen – bara för att mötas av ett nytt tvärstopp. Vi försökte ett tiotal gånger i två olika vägguttag men tvingades till sist ge upp. Hade jag fått ett måndagsexemplar? Måste jag vänta över helgen (det här var en fredag) och resa tillbaka till kliniken igen nästa vecka för att byta ut den mot en annan?
På morgonen konsulterade jag ChatGPT som förklarade att problemen kan bero på ”power fault protection” – vilket ofta kräver service – eller på fel i RC-filtren i strömkretsen (”känd problemtyp på vissa AirSense 11”) som ger precis samma beteende som min apparat. Ändå gjorde jag ett ytterligare försök i ett tredje uttag – och då gick apparaten plötsligt igång! Det gjorde den senare även i uttaget i sovrummet. Jag provade att använda den ett par gånger och det kändes sådär. Försökte andas med långsamma andetag men kom istället att hyperventilera. Rom byggdes inte på en dag, men med träning kanske det kommer att funka. På pluskontot fanns i alla fall att masken kändes behaglig.
Följ med till första natten med CPAP
